Vattennivåer & reglering

På liknande sätt som ett hav varierar Vänerns vattennivåer över året, vilket påverkar livet runt och i Sveriges största sjö. Att hitta en lämplig tappningsstrategi för att hålla nivåerna i schack ligger därför i allas intresse.

Avtappningen av Vänern regleras av en vattendom från 1937. Innan regleringen kunde vattennivån inte styras alls och vattennivåerna i Vänern varierade kraftigt, men sedan man började regleringen med kraftverk går vattennivåerna att styra till stor del. Sedan 1930-talet har det därför varit mindre vanligt med höga vattennivåer, men regleringen kan inte skydda mot alla översvämningar eftersom det finns begränsningar i hur mycket vatten som kan tappas genom Göta älv.

För en stor del av bebyggelse, jordbruksmark och infrastruktur i översvämningskänsliga områden runt Vänern får för höga vattennivåer förödande konsekvenser. För att minska risken för översvämningar har Vänern sedan tio år reglerats hårdare och hållits på en konstant låg nivå. Något som har medfört stora konsekvenser för ekosystemet, där växter och djur är beroende av naturligt varierande vattennivåer. Men även friluftsliv, besöksnäring och sjöfart påverkas av låga vattennivåer. Sly och vass ökar. Vikar och stränder växer igen. Fiskar kan inte leka och utvecklas, vilket i sin tur på verkar fiskemöjligheterna. Transportfartyg når inte upp till kajer. Ja, listan kan göras lång. Allt detta får negativa konsekvenser, både ekonomiska och miljömässiga.

Många intressen påverkas alltså av Vänerns vattennivåer och därför bildades det så kallade Vänerrådet under 2018. Vänerrådet är en samverkansgrupp som ska vara drivande i den fortsatta kraftsamlingen kring Vänern, med ett arbetssätt som ska vara sektorsövergripande och genomsyras av helhetsperspektiv och samråd. Syftet är att få till stånd en säker och naturanpassad tappningsstrategi för Vänern som tar till vara både naturvärden och samhällsintressen.

Läs mer om Vänerrådet.